"Öhhhhhg.. Pratar du med mig eller?!?!"

Innan jag promenerade till Norrstrand igår gick jag och Ian lite på stan och jag besökte en av mina favoritbutiker, nämligen Lagerhouse. Jag köpte en tårtspade, potatisskalare och två korgar gjort 100% av återvunnet tidningspapper.

 

 

Gårdagen bjöd inte bara på laserbehandling utan också Me&I-visning hos en av Christians systrar. Vi slog till och köpte två t-shirts och ett par brallor. Svärmor köpte också en uppsättning åt Ian. Dyrt var det verkligen och det fanns inte direkt jättemycket att välja mellan men fortfarande var det väll lite kul att gå på visning då jag aldrig varit på det förut.

 

Igår var jag på min första behandling på Laserteamet. Jag fick information om laser och hur prognosen ser ut för att jag ska få tillbaks håret där jag har tappat. Jag är nu uppe i fyra fläckar på den högra sidan av mitt huvud. Två av fläckarna är i storlek med en-kronor, en fläck är i storlek med en femma och den största fläcken som även sitter på det dummaste sättet är betydligt större.

 

Enligt kvinnan som behandlar mig så ska/borde detta fungera för mig. Men jag är hennes första patient med detta besvär, så detta är något som är intressant både för henne och mig. Jag ska nu fortsätta min behandling ungefär två gånger i veckan och hur snabbt jag reagerar och hur många behandlingar jag behöver beror lite på. Det är inviduellt.

 

Själva behandlingen var faktiskt väldigt avslappnande, man kan tro att det känns lustigt på något sätt men det gjorde det inte, inte för mig i vilket fall. Jag vet att det är många som är skeptiska till laser och sådant men det finns ingenting med det som är farligt. Inom terapeutisklaser är det bara ett väldigt kompakt ljus de behandlar med och detta ljus stimulerar cellerna. Man behandlar smärta med detta ljus och det är väldigt "renande" och stimulerar läkningsprocessen.

Ännu en underbart vacker morgon med morgonsol som skiner in i vardagsrummet när man avnjuter morgonens kaffe. Har så stora förväntningar på denna vackra dag. Ska in till stan runt 2-3 tiden för att lämna in Ians böcker och köpa lite mjukisar åt honom innan vi ska till Laserteamet vid 5 där pappa Chrille möter upp oss. Kommer ju inte veta om det funkar efter idag eftersom att jag ska på två behandlingar i veckan i fem veckor innan det går att säga/se.

 

Något jag glömde skriva om igår var att Ian för första gången ålade sig på riktigt (i söndags) när han låg på golvet och han kom fram till sin slutdestination vilket var en leksak som låg lite längre bort på golvet. Detta skedde när syrran och systerdottern var här. Skitkul, och nu gör han så hela tiden och det är så gulligt.

 

Nya bilder ska tas snart, tills dess:

Det har varit en härlig helg! I lördags hade vi spelkväll med Alex och Elin (Ians Gudisar). Vi käkade pizza och spelade Risk ända till tolv tiden, jag var så ruskigt trött när vi slutade. Somnade innan huvudet träffade kudden. Men ack vilken underbart rolig kväll, många härliga skratt! Hoppas innerligt att vi gör om detta väldigt snart. Det var så tacksamt att få en stund då och då när man kan göra sånt här, det var så passande att Ian sov nästan hela tiden. Men han var vaken och hälsade på gästerna innan han somnade och Elin hade den äran att byta hans blöja inför natten.

 

Igår hade vi besök av min syster och systerdotter precis innan vi skulle iväg till Tingvalla där pappa Chrille skulle spela match. Syrran bjöd på väldigt goda muffins och vi pratade litegrann. Jag var helt sjukt trött hela gårdagen så jag var väll inte speciellt mycket till värdinna. Hur som helst så vann Mosserud matchen och pappa Chrille var en av de som gjorde mål. Väldigt stolt över honom! Han spelar ju back men han tog verkligen massor av initiativ och spelade upp bollen flera gånger.

 

Ian är fortfarande väldigt mammig/pappig och vill absolut inte under några omständigheter vara i gåstolen som han brukade. Det är väll en fas som går över snart får jag hoppas.

 

Morgonen startades genom att titta på nyhetsmorgonen där de givetvis pratade om den lilla nyfödda prinsessan som har fått namnet "Estelle". Gud va gulligt! Tror säkert att Victoria och Daniel blir gudomliga föräldrar. Dom verkar så vänliga och mysiga på något sätt även om jag inte är ett jättestort fan av kungadömen och dylikt.

 

Äntligen fredag vilket fall som helst, och det är hur skönt som helst. Under helgen hade vi tänkt att ta oss en sväng till Mariebergsskogen med Hugo om det blir bra väder, annars tar vi det säkert bara lugnt här hemma och tittar på film, leker samt myser med Ian och gör sånt vi brukar. På ett sätt önskar jag att helgen och måndagen går fort så det kan bli tisdag. För på tisdag ska jag till laserteamet och hoppas på ett lyckat resultat med mitt hår så småningom. Längtar något enormt även om jag försöker tygla mitt hopp!

 

Sitter nu i soffan och njuter av en liten stund för mig själv. Ian sover middag efter att ha ätit lunch och jag har precis vikt torra kläder, hängt upp blöta och startat en ny maskin. Mitt mål är att vara av med all tvätt ikväll så får vi hoppas att Chrille hjälper mig med disken senare så att man kan njuta av att vara (i princip) onödiga-sysslor-lös under helgens gång.

 

"Ge mig den där!.... HÖRRU!.... Jag vill också smaka!"

 

 

Jennie och lille Liam har varit här hela dagen och hon hade tagit med sig hembakade muffins. Det har varit en perfekt dag med vackert väder och när Hugo blev nödig så gick vi ut allesammans och gick på en långpromenad. Massa tjej-snack som verkligen uppskattas. Tycker verkligen om Jennie så himla mycket. Jag kan vara mig själv med henne, som jag inte kan med så många personer. Hon är ingen som dömer och även om man inte alltid delar på samma åsikter så får man tycka och tänka vad man vill utan att man blir motbevisad. En vän för livet helt enkelt! Kul för Ian att han och Liam också kommer ha varandra.

 

Påtala om Ian så är han inte jätteglad idag heller. Han är ju inte riktigt likadan som igår men fortfarande lite ur balans. Jennie kände efter på Ians tandkött för att känna om det var tänderna som spökar, eftersom att Liam har fått tänder så har hon lite mer "kunskap". Hon tyckte att han var lite svullen nertill, det kan ju vara att det värker. Det kan ju även vara en extrem typ av mamm-sjuka. För han skriker verkligen efter mig när jag sätter ner honom någonstans. Den fasen har Liam också varit i till och från.

 

Nu är pappa Chrille hemma. Så mysigt! Synd att solen precis har gått och gömt sig och jag har en spöklik huvudvärk som inte känns trevlig någonstans. Mår illa och har ont i magen (Nej, jag är inte gravid..). För att förtränga att jag mår dåligt ska jag nu istället övertala Chrille att det visst är gott med korvstroganoff och att det duger till matlåda imorgon. Och här kommer bilder från idag:

 

Måste skriva detta inlägg så att jag kan komma ihåg hur jäkla jobbiga dessa två senaste dagarna har varit. Ian skriker som en dåre vad jag än ska göra (som inte innebär att jag bär honom). Han älskar ju gåstolen, både igår och idag gallskriker han om jag sätter ner honom där.. Då springer han snabbt till mig och skriker så tårarna sprutar och sträcker ut sina armar för att bli upplyft. Detta blev väldigt påtagligt för mig nyss när jag lagade lunch. Jag lagar ju alltid lunch i princip, och det har alltid gått bra för honom. Han brukar antingen rulla runt i gåstolen med mig i köket eller sitta i sin matstol med någon leksak - gick det idag? Nej. Gallskrik så att snoret hängde ner för hakan. Jag blev så himla frustrerad, det är nog första gången jag har blivit så frustrerad på situationen. Kände typ hur allt började snurra för mig. Rörigt i köket, grytor som skulle hällas av, skrikande unge, hund som gnäller och vill ut..

 

Anledningen till att jag vet att han inte har ont eller nått sånt är ju för att han blir så väldigt glad när han får komma upp till mig. Då skrattar han så att han kiknar i princip. Skulle visa för Chrille igår när han hade kommit hem från jobbet, men då dolde han ju sitt nya jag så Chrille får ju inte direkt nån chans att se hur tuff han är nu för tiden. Hoppas på att få en bättre chans idag. Nu måste jag återgå till att vara slav (ironi). Hejsvejs!

 

Glad

Eller inte

Gårdagen bjöd ju på en Semla och tal om framtiden. Det blir antagligen inte något pluggande för mig trots att det vore det allra roligaste och jag skulle inte ha så dåligt samvete över att Ian antagligen kommer vara så mycket på dagis som dom barnen man ibland kan tycka synd om. För att undvika att det ska bli så, så kommer pappa ta ut föräldraledighet lite utspritt. Ian ska antagligen vara på dagis "hela" måndagar och tisdagar, halva onsdagar och torsdagar och hemma helt på fredagar. Man har ju rätt att jobba 75% när man har småbarn och det tycker vi båda är rimligt att jag ska göra till hösten, mellan 50%-75% skulle sänka mitt dåliga samvete drastiskt för att sedan jobba 100% när Ian blir lite äldre.

Dagisplatsen är sökt till 16 juli, så nu är allt vi kan göra att ta tillvara på tiden. Det är ju inte första och sista gången han får vara hemma med mamma/pappa, om ni förstår hur jag menar. Och jag måste sluta gå runt och ha så dåligt samvete. Föräldrar måste ju jobba, vad ska man göra liksom? Många vill ju vara hemma med sina barn, många mammor som går hemma i flera år med sina barn uttrycker ju hur omänskligt de tycker det är med mammor som ens kan tänka sig jobba när barnen är så små, det är där mitt dåliga samvete kommer in. Är man verkligen så dålig om man måste jobba? :(

Jag älskar er ♥

Vad tyst och lugnt det blir när mina gossar inte är hemma. Minns inte senast jag satt såhär med tända stearinljus i lugn och ro. Snart är det dags att äta gottit - det är ju trots allt semlornas dag idag och det är just därför jag är ensam nu. Grabbarna är och handlar semla!

 

Nu ska jag sätta mig med Bonniers Trafikskola-spelet och hoppas på att jag blir något smartare.

 

...Här har vi ju på tala om smart, en smart kille! Söt om inte annat.. ♥

Nyss fikat lite med nygräddad kladdkaka och Ian fick smörgåsrån i bitar. Han är inte så skillad på det ännu, det kletas och geggas mest ut i händerna på honom. Sedan sitter han och fascineras av sina händer så nära ögonen att han blir vinnögd.

 

Pappa Chrille är nu hemma från jobbet, påvägen hem hade han stannat till på elgiganten och skaffat en sladd som går mellan datorn och tvn så ikväll blir det äntligen Desperate Housewives igen. Vi har inte tittat på det på en vecka nu, vi båda börjar få abstinensbesvär.

 

 

Mammas-mun-minen!

 

Vår lilla sötrumpa!

Tog äntligen tag i saken och ringde till Laserteamet idag. Svärfar hade berättat om mitt fall med att håret faller och hon hade bett mig att ringa. När jag väl ringde nu så verkade hon väldigt intresserad av att hjälpa mig eftersom att hon inte har hjälpt någon med samma problem som mig förut. Hon sa att hon absolut inte kunde garantera något just eftersom att hon inte har någon erfarenhet av just detta.

 

Ingen som inte har samma problem själv kan förstå hur jobbigt det är att håret bara faller av. Spelar ju snart ingen roll hur man "drar sin bena" för att dölja det. Nu hoppas jag verkligen att hon kommer till bukt med detta så att man slipper undra ifall man tillslut ska behöva raka av sig allt hår och skaffa peruk. För jag har hellre en peruk än att folk ska se att jag har massa kala fläcker i hövve. Usch för detta!

 

Lipa åt mamma..

Vi var iväg på kalas idag till Ians kusiner (Chrilles syrras ena dotter som fyllde 2) och Ian hade på sig sin nya fina rödrutiga skjorta med beige väst till. Stiliga killen var han iallafall! Kände och känner mig inte helt hundra ännu men det gick så bra ändå. Det bjöds på tacos och tårta, helt fantastiskt gott. Mesta dels av tiden spenderades i barnens rum och de verkade tycka att det var jättekul när vi lekte tillsammans, jag tillät mig själv att verkligen vara barn idag och vara på deras nivå - så min karaktär var en Lego-gubbe som hade en flygande giraff som hette "giraffen" medan Isabelle (som också är Ians kusin) var en Lego-hund med barbieglasögon som hade en flygande häst med kärra. Vi bodde i en liten resväska och jag pratade med löjlig röst. Helt sjukt vad 2 timmar tillsammans med dessa barn kan göra med en. Dom är helt underbart goa! Innan vi skulle åka hem så sa deras föräldrar till dem att städa, då pekade Isabelle på mig och sa till sin pappa: "Men Sofia har också lekt. Hon ska också städa!" Hahaha.. Jag hjälpte givetvis till att städa, men det lät bara så roligt - hon kastade mig verkligen framför bussen eller hur det talespråket nu lyder. Att städa var inte så värst roligt tyckte de, så jag gjorde det lite roligare genom att säga "Hörrni, jag räknar till 60 - tror ni att vi hinner städa innan tiden är slut?" Då blev alla verkligen jätteglada och jättesnabba och redan efter 23 sekunder var vi färdiga. Försökte med "Om man städar blir tomten glad och då får man väldigt fina julklappar" men det bet inte alls, den frasen kanske är uttjatad.

 

Nu sitter vi här hemma och lillen är lagd för kvällen. Wallander har börjat rulla nu och vi har en varsin pringles burk att ta itu med. Coca colan ligger i frysen och är antagligen tillräckligt kall nu!

 

Vi är väldigt nöjda med det nya ljudet. Det var ruskigt billigt och verkligen värt pengarna, endast 1.990:- på elgiganten! Förövrigt måste jag ju säga att Avatar är en av de bästa filmerna någonsin, har sett den 4 gånger och den blir bara bättre och bättre för varje gång man ser den.

 

 

Idag har Ian på riktigt börjat åla sig framåt. Han kämpar som bara den för att få tag på leksakerna som man lägger ut en bit ifrån för att locka honom till att krypa. Han är så söt så!

 

Nu är vi bänkade i soffan efter en städdag och vi ska strax hyra en film via boxen. Vi har även varit iväg till Christians föräldrar eftersom att svärmor skulle klippa Chrille, så nu har jag två nyklippta grabbar i lägenheten. Chrille blev väldigt fin! Efteråt var vi en sväng förbi hos mina föräldrar och jag hämtade då hem mitt gamla spjälsängstäcke så att Ian har något extra att ligga på när han ligger på golvet.

 

Imorgon är det 2 års kalas för Ians kusin. Får hoppas att jag och Ian är bättre imorgon. Ians hosta inatt var inte att leka med, hans snor är grönt och allt. Han har varit lite piggare nu på kvällen men är inte riktigt som vanligt ännu.

 

Vi var iväg till Casablanca förut och hyrde en blueray film (Avatar) för att vi ska inviga vårt nya hemmabioljud med bluerayspelare alldeles strax. Ian får gå och lägga sig tidigare ikväll då han inte är pigg.

 

Ja, Ian är fortsatt förkyld och har det väldigt jobbigt med rinnsnuva och möjligtvis feber, vår termometer har ju bestämt sig för att leva sitt eget liv och har med andra ord virrat iväg någonstans - måste verkligen hitta den eller skaffa en ny väldigt snart, det är skönt att kunna hålla koll. I och med att Ian är förkyld så har han haft en snål aptit idag. Han åt väldigt lite på lunch och lika lite på eftermiddagen men då gjorde välling susen istället. Han fick lite extra värme i flaskan idag ifall han möjligtvis har ont i halsen också, han verkade nöjd iallafall. Han har ju varit glad och så stundvis, han skrattade så att han kiknade när jag kittlade honom vid armhålorna förut och det är ju tur det, annars hade jag nog nojjat!

 

Igår blev vår lilla panda 7 månader! Tänka sig att vi har haft 7 hela underbara månader med honom redan, tiden drar iväg snabbare än vad man hinner med. Ian utvecklas så mycket nu och jag förvånas ständigt över saker han gör. Nu är han mest för att försöka prata, han babblar väldigt mycket och det är hur kul som helst. Han försöker även komma på hur man ska krypa, men ålar sig mest för att ta sig dit han vill (oftast för han sig själv bakåt). Det är så härligt att han äntligen börjar uppskatta att ligga på mage, även om det är allra mest bekvämt att bli buren på eller springa i gåstolen.

 

 

Idag har anticimex varit här och besprutat så jag och Ian har spenderat eftermiddagen hos min mamma, där även Johanna (brorsans tjej) och deras lille Vidar var. Tyvärr är vi dygnförkylda och kunde inte gosa med Vidar men att sitta på avstånd och betrakta en liten gick lika bra. Fattar inte att Ian har varit i samma storlek som Vidar.

Kvällen tillbringades hos svärföräldrarna där vi även åt skräpmat (kebabsallad är väll skräpmat?) och umgicks tills vi var redo att åka hem. Vårt sovrum var det enda rummet de inte sprutade i eftersom att Ian skulle sova här inatt. Direkt när vi kom innanför dörren så somnade han till min förtjusning tillsammans med en flaska välling i sin säng, och nu ligger jag här med två snarkande grabbar.

Nu hoppas vi på att bli helt färdiga med lägenheten idag! Någon gång under dagen kommer tapet-gubben hit och ordnar upp sina missar som han har gjort lite här och var.

 

Härromdagen var vi till Ikea och handlade möbler till vardagsrummet, taklampor, tvättkorg, sil, mattor.. ja, lite sånt. Ian fick även sin doppresent av sin mormor och morfar som hade gett honom "valfri inredning" till hans rum. Vi skulle egentligen haft LEKSVIK-serien som vi har i säng och skötbord, men det hade utgått så vi skaffade STUVA istället. Så det blir nog att skaffa hela den serien tillslut så får mina föräldrar ta LEKSVIK-sängen hem till sig för att ha de nätter då Ian ska sova där. Skötbordet används ju snart inte av Ian och då är det ju bara att ta av den översta delen så blir det en byrå, blir perfekt in till vårt sovrum det!

 

Christian och jag har tippat på när Ian börjar krypa. Han är ju pågång! Jag satsade på 1 mars medan Chrille tog 13 mars, får se vem av oss som kommer närmst. Ian har även börjat göra massa konstiga ansiktsuttryck som att sticka ut tungan, spärra upp ögonen och skrika "oooooooooooooo" tills han blir alldeles röd i hela ansiktet + att han har börjat härma sin morfar genom att "fejk-hosta" som min pappa alltid brukar göra av någon anledning. Så fort någon hostar säger Ian "eh-eh-eh-eh" efteråt om han är på rätt humör. Haha, skitsött egentligen.

 

Här kommer några bilder på grabbarna i torsdags:

 

Min snygga onge

Måndag-Ondag
Var hemma hela dagarna medan de ordnade med lägenheten.


Torsdag
I torsdags var jag trött på att sitta inne i sovrummet med en snart 7 månader gammal sprallig bebis och bestämde mig för att ta tag i saken. Hörde av mig till Jennie och hon tog bussen till oss. Vi åkte till Öppna Förskolan på solängen (ligger vid våxnäs centrum). Innan vi tog bussen tillbaks till vår lägenhet så gav vi grabbarna lite mat, tjötade lite med en annan mamma som verkade hur trevlig som helst. Dit går jag/vi nog igen. Väl hemma hos oss väntade Jennie på att hennes gubbe skulle sluta på jobbet och hämta upp henne. Tog under tiden lite bilder på våra sötnosar. De bilderna kommer såfort vi har kopplat igång internetet hemma (sitter hemma hos föräldrarna nu).


Fredag
Tapetseraren blev färdig med sista rummet. Dock kan vi ju inte ställa tillbaks alla möbler i vardagsrummet på rätt plats eftersom att listerna inte är uppe, de kommer antagligen upp på måndag. Efter att Chrille slutade så åkte vi till Filipstad där Chrille hade match. De vann med 13-4 tror jag. Nått sånt. Överlägset iallafall!
Vi åkte även till Filipstad i vår nya bil (köpt av Christians kusin) som Chrille fick hem i fredags under sin lunch.
Härligt med en fräsch och härlig kombi! Vi är riktigt nöjda faktiskt. Nu ska vi försöka hålla den i bra skick så länge som möjligt. Chansen för att jag tar över den när Christian sedan köper en splitterny bil är ganska stor.. Och ja.. Jag ska ju ta mitt körkort först. Men det blir till sommarn.


Idag är det lördag och det är en riktig dålig dag. Christian har ont i en bröstmuskel och jag kan inget göra för att hjälpa honom. Det innebär även att jag inte kan bli avlastad, vilket jag verkligen skulle behöva. Den här veckan har varit så hård och jobbig på alla sätt och vis, inte något med Ian.. Utan andra utmattande saker som gör att jag verkligen känner att jag också skulle behöva vara med och vila. Ibland måste man vara stark för varandra och nu behöver ju Christian få vila. Han verkar faktiskt ha väldigt ont + att han mår illa och det är bäst att han håller sig någorlunda stilla så att han får återhämta sig. Själv har jag ont jag med.. På sidan av magen nedanför revbenen. Sjukt konstigt att vi har ont på liknande sätt båda två samtidigt. Annars brukar vi inte ha sånna problem allt för ofta. Hoppas nu att Chrille vaknar upp och känner sig bättre imorgon, jobbigt att se honom såhär.

Jag ska inte klaga så mycket, vi har ändå gjort ganska mycket idag. Vi var iväg till stan förut och handlade massa kläder till Ian. Jag fick mig en tröja och Chrille fick sig en t-shirt. Frid och fröjd i garderoberna! Men våra hjärnor var inte med oss riktigt idag.


Idag är det även min pappas födelsedag. (Grattis världens goaste pappa! ♥ Tack för att du är en så bra morfar till Ian) Det är därför vi är här hos mina föräldrar, men ingen är hemma för tillfället förutom vi men de har däremot en väldigt lockande operatårta i kylen. Ian sitter i matstolen och tittar på Disney Junior, Chrille sover i soffan och jag sitter här. Väldigt socialt (eller inte)! Ush. Hatar sånna här dagar!



Gubben i sin nya overall och mössa! (Förlåt för suddig bild)

Hittade nyss en kopia på en bild som jag framkallade för förstorning och som jag gav mormor ett år när hon fyllde år. Hade lagt till text "Jag älskar dig Mormor. Du är den bästa". Det är verkligen så det är.

Hon är den bästa!

Nu har Lebe lämnat mig och Ian för dagen. Idag har de ordnat det nya golvet i hallen + satt upp nya fina lister. Jag är helt och hållet kär i golvet i hallen. Det blev så jäkla snyggt! Man får att en lyckorusning i kroppen när det blir precis som man tänkt sig fast bättre.

 

Något annat som gör mig otroligt glad och varm i kroppen är att lillgrabben har börjat att försöka säga Hugo. Han säger "Gu-Ko" men vi vet att det är Hugo han försöker säga eftersom att han försöker säga det direkt efter att vi har sakt Hugo eller om vi frågar om han kan säga Hugo. Idag har Ian en riktigt bra dag så han är extra glad och rusar omkring med sina hängslebyxor i storlek 80 (som tillråga på allt är nästintill för små trots att det är första gången han använder dom) och säger "Ma-ma", "Pa-pa" och "Gu-Ko".

Han har även börjat lyssna till sitt namn. Såfort jag ropar Ian så tittar han på mig med sina underbara ögon och apelsinklyfts-mun. Helt otroligt vad jag älskar min son, han gör mig så glad! ♥

 

Ja, dagen har gått otroligt fort och snart kommer pappsen hem om han inte jobbar över som han gjorde igår. Ifall han kommer hem i någorlunda tid så åker vi antagligen till Bergvik köpcenter och handlar lite kläder till Ian. Det behöver han. Det blev att vi blev för insnöade på att han inte alls hade vuxit ur 62-68 och nu har vi precis börjat med 74 men märker att det sitter som ett smäck ändå. Han kan till och med ha 80 på vissa kläder och det gör att massor av 74-kläderna inte kommer komma till användning.

Om det blir handling av kläder idag så åker vi nog direkt från Bergvik till sjukhuset och hälsar på mormor.

 

 

Morgonen började strax innan 7 då jag gick upp samtidigt som när Christian åkte till jobbet. Detta gjorde jag eftersom att de skulle börja med golvet idag. Tyvärr var det rätt ovärt att gå upp så tidigt då de kom vid 12 tiden. Efter klockan ett var jag tvungen att lämna lägenheten med Ian eftersom att de skulle "väsnas". Så vi tog bussen till stan och har varit på Biblioteket och lånat nya böcker, därefter tog vi bussen till Ians mormor och morfar. Här är vi nu och jag ska laga mat åt mina föräldrar. Vi inväntar även att pappa Chrille ska hämta oss efter jobbet så att vi kan åka till mormor som ligger på sjukhuset igen efter att ha blivit dålig igen. Känns kasst. Jag är trött. Vill bara sova och vakna upp om några år känner jag just nu.

Nu måste jag återvända till spisen.


Ian i Elins knä.

Nu är allt tillbaks till det normala. Hugo är lite deppig men det går väll över kan jag tänka mig. Vi har väll tänkt lite på om det inte vore bra att skaffa sig hund nummer två den dagen när Christian kan ta ut föräldraledighet + semester. Vi är väll lite inne på en Labrador Retriever eller en Golden Retriever. Någon som vet vem av dessa raser som kan tänkas passa oss bäst? Eller någon annan ras som är härlig som familjehund? Vi är väldigt intresserade av utställning, spår/sök, agility och så vidare och dessa raser är ju väldigt arbetsvilliga samtidigt som de sägs vara barnkära. Hur som helst ska Ian bli över året innan det är aktuellt.

 

Nu ikväll åkte vi hem till mina föräldrar och strök de nya gardinerna. Har satt upp i båda sovrummen. Det blev skitsnyggt. Dessvärre var de inte så släta efter transporten hem till oss från mina föräldrar och det är ju skamligt att behöva säga att vi inte äger ett eget strykjärn, så det står högt på prioritetslistan.

 

Ian är lagd och vi ska nu njuta av en varsin godispåse som vi köpte här nere i centrum på Godismix. De har väldigt mycket gott godis. Till detta dricks det julmust eftersom att de hade utförsäljning (5:- flaskan). Desperate Housewives är ett faktum!

 

Har inte glömt bort att skriva, internet har bara varit så dumt de senaste dagarna. Vissa stunder försvinner det för att komma tillbaks en kortis. Vi har det iallafall väldigt bra. Hugo och "flickvännen" har varit till hundgården och sprungit av sig, så nu har vi två avdankade vovvar här nere på golvet. Vi ska strax in och dejta våra kuddar men innan dess ska Hugo in i köket, där han nu under helgen bor på natten för att förebygga nattbråk. De har faktiskt inte bråkat en enda gång, men man vet ju aldrig - när katten är borta dansar råttorna på bordet, liksom.

 

Vårt sovrum och Ians sovrum är helt färdiga nu, väntar med foton tills alla möbler är på plats och när vi har fått upp gardinerna och sånt. Det tar sin lilla tid och vi har inte direkt haft den tiden känner jag! Måste säga att jag är fasligt nöjd över rummena, de känns hur trevliga som helst nu i jämförelse med innan. Helt otroligt vad lite färg kan göra egentligen.

 

Nu klipper jag med ögonen känner jag. Helt dö-slut. Godnatt!

 

Nu är vi äntligen hemma och jag har precis tagit hand om disken. Dagen började med att bli väckt klockan 7 av företaget Lebe som grejade med vårt golv. Så nu har vi nya fina golv i båda sovrummen. Imorgon kommer tapetseraren och ska måla taken och sätta upp de nya tapeterna i de två rummen. På måndag läggs hallgolvet och därefter ska även taken/väggarna göras iordning i hallen, vardagsrummet och köket.

 

Vi var nyligen hos mormor och det kändes underbart att få hålla om hennes hand och se hennes totala lycka när Ian var i närheten. När vi skulle gå hem så tog hon både mig och Christian i handen och berättade hur glad hon var över att vi kom. Det kändes bra att vi inte var de sista besökarna som lämnade henne för dagen. Min morbror Kjell-Åke var där med henne när vi lämnade sjukhuset. Imorgon kväll åker vi till henne en stund igen.

 

Idag har jag även fått hem mina papper som jag ska fylla i och skicka (angående utbildningen), vi var även och köpte ett nytt täcke, ny kudde och ett nytt skötunderlägg till skötbordet - alltihop till Ian. Underbart att bädda rent åt honom och lägga honom där och beskåda honom när han myser ner sig i den nya kudden.

 

Bubbis ♥

Jag är så förbannat trött på att vara orolig och må dåligt. Det är precis vad jag har gjort ända sedan min mormor fick sin första infarkt. Igår var det dags igen - samma dag som hon fick komma hem från sjukhuset. Telefonen ringde vid 23 tiden och syrran berättade då att de var påväg till akuten för att mormor hade fått larma eftersom att hon hade fruktansvärt ont i bröstet. Det var ännu en hjärtinfarkt. Jag är väl medveten om att hon är gammal (snart 83 år) och att livet har sin gång. Men jag kan inte tänka mig ett liv utan henne. Hur fan ska man hantera en sån här sak?

 

Jag älskar min mormor så oerhört. Vill föralltid kunna åka hem till henne, hålla henne sällskap, få henne att skratta, skratta med henne och hålla hennes varma hand, säga "jag älskar dig" och få höra "jag älskar dig jag, sofia - du är så fin och så go" och se hur hennes ögon tåras för att vi älskar varandra så, känna hennes fingrar smeka översidan av min hand. Så rytmiskt, så tryggt. Nu på morgonen har hon ätit frukost men behöver fortfarande syrgas. Vi ska antagligen åka in senare idag men jag tycker att det är jobbigt att träffa henne såhär. Jag vet inte vad jag ska säga. Hon vill inte se någon orolig, men hur ska man kunna dölja det man känner? Det går inte. Man känner hur hon sakta men säkert tynar iväg, slutar orka. Vilken tur att hon har en så underbar familj som ser efter henne. Som hälsar på henne och får henne att känna sig lite bättre trots allt. Det är det som är det viktiga, hur hon mår.