Mycket man kan ångra, lite man kan ta tillbaka
Den 16de september i år var det precis ett år sedan min mormor somnade in vid min sida.
Den här dagen för 1 år sedan var den värsta i mitt liv men också en fridfull natt, då jag kom till insikt med att min mormor varit mer sjuk än vad jag själv lyckats acceptera. Att hon äntligen fick sin vila efter flera dagars kämpande. Under dessa dagar och nätter var jag hos henne och fick nästintill ingen sömn, men jag lyckades på något konstigt sätt hålla mig vaken genom dag och natt med några små blundningar emellanåt. Men att ha fått chansen att vara henne nära på det sättet har kommit att betyda mycket för mig, vilket jag visste att det skulle. Blev gång på gång uppmanad att åka hem, att det var det bästa, men jag visste att det inte var det - inte för mig och mormor. Vi behövde den här tiden. Vi behövde få vara tillsammans, trots att vi inte vid tillfället kunde prata, hon visste att jag fanns där och det räckte. Gott och väl. Jag var skyldig henne min närhet efter att ha varit så frånvarande den sista tiden i hennes liv. Från att ha varit hos henne nästintill dagligen från att jag var mycket liten.
Jag vet att min frånvaro sved i hennes hjärta. Hon ringde mig så ofta på mobiltelefonen i slutet av hennes liv, jag kunde tyda hennes smått bräckliga röst. Hon saknade mig. Hon frågade om jag inte kunde komma till henne, för bara en liten stund. Och det är dom tillfällen jag önskat att jag släppte den onödiga skiten jag höll på med, som jag då tyckte var jätteviktig, och spenderade tid med en av de mest älskade personerna i mitt liv. I efterhand har jag försökt att förlåta mig själv för att jag lät annat komma i vägen. Jag visste att hennes dagar i princip var räknade. Ändå reagerade jag inte. Jag förstår inte mig själv.
Jag ringde till henne och bad om ursäkt för att min tid inte längre räckte till för att hinna med att hälsa på henne varje dag, varrannan dag eller varje vecka. Ibland gick det flera veckor mellan våra besök. Och varenda gång släppte hon sina egna känslor och satte sig in i mina, hon berättade alltid för mig att hon visste hur det var att vara ung, att ha småbarn, att ha fritid. Trots att inget utav det borde kunna förhindra att vi sågs oftare.
Vi var generösa med att berätta att vi älskade varandra. Och det håller mig stark.
Så ett tips är att försöka göra rum för de som betyder något. Att ställa sig själv frågan om det man gör verkligen är så viktigt att det inte kan vänta, just för att kunna umgås med någon som vill ha din närvaro. Hon ville ha min, och jag var inte där fullt ut. Bittert, sant, männskligt. Tragiskt.
Så ett tips är att försöka göra rum för de som betyder något. Att ställa sig själv frågan om det man gör verkligen är så viktigt att det inte kan vänta, just för att kunna umgås med någon som vill ha din närvaro. Hon ville ha min, och jag var inte där fullt ut. Bittert, sant, männskligt. Tragiskt.
Nu är det så, och hon är med mig i varje andetag. Jag är förlåten, det känner jag.
Vanliga rädslor?
Överlag så tycker jag att jag känner mig redo för att bli tvåbarns-mamma,
men man hör ofta om skräckscenarion med små tvååringar som blir helt bångstyriga, arga och extremt svarsjuka - en sån där situation som man inte drömmer om med andra ord.
Och om den såkallade tvåbarns-chocken som de flesta fasar att hamna i.
Jag tror bestämt att man själv till stor del kan påverka själv, är man så rädd för att det ska bli tuffare än vad man tror så blir det nog jobbigare än om man ser det som en självklarhet att det ska bli väldigt tufft och ovant. Om man alltså inte bara har de fina stunderna i åtanke.
Nu tillhör inte vardagsbekymren min största oro.
Min största oro är att Ian ska känna sig utanför, därför kommer jag lägga min fokus på att allt ska vara så rättvist för honom som möjligt. Jag tänker på allt från när släktingar, i början, kommer vilja titta på bebisen/köpa saker till bebisen och kanske inte tänker på att Ian finns, precis som förut, och att han är minst lika intressant att titta på. Jag kommer vilja och uppskatta att alla lägger mestadels av fokusen på honom, en bebis/nyfödd har inte behovet av andras än föräldrarnas uppmärksamhet på samma sätt som ett äldre barn har och att en av oss föräldrar kommer vara upptagen med bebisen kommer ju vara tillräckligt jobbigt för Ian (när han är van att ha oss väldigt tillgängliga i dagsläget). Men ett nytt bebisansikte kan ju lätt förblinda folk, få dom att glömma tid och rum och respekt men Ian är ju den som verkligen kommer att känna. Därför kommer min största ambition ligga i att Ian kommer uppleva denna stora händelse, att bli storebror, på det bästa möjliga sätt. Den första tiden blir i stillhet, där Ian får komma in i att vara storebror och vi i att ha två barn att se efter, två olika behov att tillgodose utöver våra egna.
En annan rädsla jag har är hur jag ska klara att vara hemma med två små utan körkort, med en vagn som jag kommer att få krångla med varje gång vi ska ut då den inte gick in helt i hissen på grund av att det inte går att öppna upp dörren helt (de har satt en dörrspärrar bakom hissdörren). Så därför kommer körkort att stå högt på min "att-ta-tag-i"lista.
Jag vet inte hur vi ska välja att göra med förskolan den första tiden, de där 15 timmarna.
Det kommer ju inte på fråga de första veckorna iallafall, men jag tror att jag kommer lämna det upp till honom sen. Han får välja, han får frågan. Saknar han sina vänner så kommer han att vilja gå. Han är så öppen och ärlig.
Hur som helst läste jag runt lite på nätet idag angående första mötet mellan syskonparet.
Det stod massa bra saker som jag tagit del av. Bland annat:
- Att mamman inte ska hålla i bebisen när storasyskonet kommer (det ska pappan och storasyskonet göra, om syskonet vill), att mamman bara ska ha ögon för den stora, vara sprudlande glad över att se storasyskonet.
- Att man innan ska ha köpt present/presenter från bebisen till storebror som han får när de ses för första gången för att förstärka den positiva känslan i att bli storebror. Storebror ska påvägen in till sjukhuset få följa med sin pappa och välja ut ett mjukdjur att ge som present till sitt nya syskon.
- Att inte ha för höga förväntningar på hur det första mötet ska se ut. Väldigt ofta blir det inte som man tänkt sig och det sista man då ska göra är att lägga kommentarer som "Är inte bebisen söt?", "Ska du inte pussa/krama/klappa/hålla?" och så vidare. Allt ska ske i storasyskonets takt och inte med någon form av tvång.
Kärlek är detta...
Jag måste bara säga att Ian är för söt. Vi har nyss varit på kalas hos Ians kusin Lukas som fyllde år och vi har inte varit där så mycket men trots detta så var Ian superspexig, glad och go. Han gav sin moster massa kramar och var väldigt intresserad av sin kusin, Lukas. Han stod och babbla med honom och ville sitta på stolar där Lukas hade suttit en liten stund tidigare och helt enkelt vara Lukas nära. Nu ska mitt nyårslöfte blandannat bli att Ian ska få spendera mycket mer tid med sin moster med familj och på så sätt vinner vi alla tre då vi tycker att dom är helt underbara att umgås med. Jag är så stolt över dom och hur underbar barndom jag fick blandannat tack vare dom. Mina syskonbarn har varit som mina egna syskon då jag är en sladdis och dom såg mig som en syster också, vilket värmer något oerhört. Nu ska vi skapa många nya fina minnen och fortsätta att stå vid varandras sida i vått och torrt!
Stövlar i stora lass
Sitter just nu och väntar på att Ian ska vakna från sin middagslur. Han somnade innan lunch idag, så det väntas värmning av köttfärssåsen från igår. Gott! Väntar även på min mamma och pappa som ska komma och gå ut lite med Ian i lekparken medan jag ska städa lite.
I e.m. blir det lugnt efter att vi har varit iväg och handlat gummistövlar till mig, gröt till Ian och lite becel-smör. He-he. Imorgon väntas 1 timmes massage för mig! Kan fortfarande inte fatta att jag äntligen ska få bli av med mina muskelknutor. Massagen fick jag för övrigt av min svärmor och svärfar i födelsedagspresent. Tack, ni vet vad jag behöver ni! ♥
Bilder från morgonens promenad med Hugo.
Hipp hurra mig!
Ärligt talat. Nu kommer jag fan inte att byta bloggdesign på femtio år. Först satt jag en hel kväll med en egen design som jag gjorde.. Tror ni inte att det blev något knasigt så att allt bara var borta? Jora. Hela kvällen till spillo. Och sen har jag letat upp en acceptabel gratisdesign som jag mixtrat med i över 2 dagar, men sen så lyckades jag fucka ihop allt så jag bytte tillbaks till den jag hade.. Jäkligt värt.. Nej, surt och bittert.
Idag blir jag 21 år. Yey. Fast nej.. Jag hatar det. Känns som att jag fyllde 18 nyss.. Om någon skulle väcka mig en natt och fråga hur gammal jag är så är jag fortfarande 18 - allt har gått så fort sen dess. De bästa dagarna i mitt liv, men att tiden flyger förbi är ingenting jag egentligen uppskattar. Vill finnas föralltid.. Nu känns allt kört.. Och ja, jag fyller 21, lite väl tidigt att börja noja kanske. Sägs att stress kan göra att man lever kortare..
Idag blir jag 21 år. Yey. Fast nej.. Jag hatar det. Känns som att jag fyllde 18 nyss.. Om någon skulle väcka mig en natt och fråga hur gammal jag är så är jag fortfarande 18 - allt har gått så fort sen dess. De bästa dagarna i mitt liv, men att tiden flyger förbi är ingenting jag egentligen uppskattar. Vill finnas föralltid.. Nu känns allt kört.. Och ja, jag fyller 21, lite väl tidigt att börja noja kanske. Sägs att stress kan göra att man lever kortare..
Grattis!
Grattis till lilltjejen, V. Hon är bedårande!
Blir så avundsjuk och längtar tillbaks till när Ian var sådär pyttig.
✰
Fortsatt slapp dag! Christian och Ian har dock varit ute i lekparken medan jag stod i köket och lagade mat. Det blev köttbullar och makaroner.. Att det ska vara så svårt att få till de där förbaskade köttbullarna så att de blir perfekta. Har försökt så länge, men ännu inte lyckats. Det är bara att köra på't igen!
✰
Det här med foton
Vi var en snabbis till stugan igår för att Christian skulle ta ut några högtalare ur vår gamla bil som står där. Jag satte mig i gräset och fotade och drömde mig bort till ett bättre objektiv.
Nog för att de suddiga delarna av bilderna kan vara "charmiga" ibland men oftast är de bara irriterande och gör att 80% av bilderna jag tar går till spillo. De är egentligen fina men p.g.a. att objektet jag fotograferar rör på sig så blir hela bilden suddig och så blir det inte lika ofta när man har ett bra objektiv och ett bra hus.
Vill verkligen satsa på fotograferingen vid sidan av, vet att så många tycker att jag tar fina bilder.
Jag vill utvecklas, lära mig photoshop och hitta min signatur.
Tomatisar!
Kom ut på balkongen och skulle vattna plantorna igår.. Och ja, mina bebisar har börjat växa till sig!
DS
Morgonen är här och jag känner mig inte direkt utvilad eftersom att jag fastnade ordentligt i Nintendo DS:et igår kväll. Har börjat spela Pokemon och jag är ju helt galen i det. Jag förstod att det hade blivit ganska mycket spelande när klockan tydligen blev mycket helt plötsligt och Chrille sa något i stil med: "Sitt inte upp för länge, älskling. Kom och lägg dig med DS:et i sängen istället isåfall.." Haha. Ska försöka hålla händerna borta från det sen när Ian sover middag men vi får ju se hur det blir med den saken.
Idag blir det antagligen en sväng till ÖF och i e.m. ska jag till Laserteamet. Spännande att se vad hon säger, för nu har det växt supermycket!
Beställning
Ian var hos sina kusiner igår kväll medan jag och Chrille tränade. Puh! Det var jobbigt och jag orkade inte alls springa så mycket som jag hoppades på, men det är som Chrille säger. Om jag bara pressar mig och fortsätter såhär så kommer jag orka jogga stora delar av 4.5km spåret på nolltid.
Vad gör vi nu? Ian har somnat en stund och jag skulle upp och passa på att göra mig iordning men jag fastnade framför datorn och Lekmer.se istället eftersom att jag håller på att göra en beställning på massa grejer till Ian.
1 månad och 10 dagar kvar tills han är ett år. Wierd! 0_o
Reseplaner
Helgen har bjudit på kalas och bilstädning och det har funnits något att göra hela tiden.
Igår var vi blandannat iväg till svärföräldrarna för att säga hejdå till svärmor som åkte till Rhodos igår kväll med sin ena syster och mamma. Underbart för dom! Dom förtjänar verkligen att få komma iväg till lugn och ro, sol och värme. Samtidigt kan man inte hjälpa att man blir lite avundsjuk. Vi var ju lite över-optimistiska ett tag och trodde att vi skulle ha råd att åka någonstans detta år, så är det ju inte riktigt eftersom att det finns 100000 andra saker vi behöver. Just nu ett lastgaller och Hugo som ska få gå några kurser, och det är inte billigt. Målet är att åka till antingen Turkiet, Bulgarien eller Cypern nästa sommar, men om det kommer andra kostsamma saker ivägen så kommer det prioriteras över detta.
Men vi ska iallafall resa någonstans i Sverige detta år. Först hade vi tänkt Astrid Lindgrens Värld med övernattning men Ian har ju inte riktigt "den" åldern inne för att kunna uppskatta det på samma sätt som han kommer göra om 2-3 år, så det får vänta och han har ju inte blivit introducerad någon A.L film ännu.
Igår var vi blandannat iväg till svärföräldrarna för att säga hejdå till svärmor som åkte till Rhodos igår kväll med sin ena syster och mamma. Underbart för dom! Dom förtjänar verkligen att få komma iväg till lugn och ro, sol och värme. Samtidigt kan man inte hjälpa att man blir lite avundsjuk. Vi var ju lite över-optimistiska ett tag och trodde att vi skulle ha råd att åka någonstans detta år, så är det ju inte riktigt eftersom att det finns 100000 andra saker vi behöver. Just nu ett lastgaller och Hugo som ska få gå några kurser, och det är inte billigt. Målet är att åka till antingen Turkiet, Bulgarien eller Cypern nästa sommar, men om det kommer andra kostsamma saker ivägen så kommer det prioriteras över detta.
Men vi ska iallafall resa någonstans i Sverige detta år. Först hade vi tänkt Astrid Lindgrens Värld med övernattning men Ian har ju inte riktigt "den" åldern inne för att kunna uppskatta det på samma sätt som han kommer göra om 2-3 år, så det får vänta och han har ju inte blivit introducerad någon A.L film ännu.
Istället får det bli Skara Sommarland eller någon annan vattenpark eller Kolmården eller något annat zoo.
Vad kan en ettåring uppskatta mest? Det vet jag inte riktigt..
Vad kan en ettåring uppskatta mest? Det vet jag inte riktigt..
Vad glad jag är :D .. yeeeeyyyyyyyaahhnnn... nnn.. nää :(
Yay! Jag var väldigt glad när jag såg att Ians inbjudningskort till ettårsdagen hade kommit i brevlådan. Mindre glad blev jag när jag märkte att jag hade missat att skriva med en grej, fick räkna till 10 där ett tag och intala mig själv att inte bli förbannad. Jag blir ju så trött på mig själv ibland. När jag ska göra något som jag är "exalterad" över så blir jag så jäkla slarvig. Ni kanske känner igen er? Nu var det väll inte den största missen någonsin men ändå. Jag hade skrivit: "Mina små kusiner och jag har fiskdamm att se fram emot!" men han har ju även små tremänningar som kommer. Oh doh! Jag får lösa det så snyggt som möjligt genom att skicka med en extra-lapp även om det känns dret, bara att hoppas att ingen tar illa upp bara. Jag och "släktnamn" (såsom tremänning, svåger, "båger-måger-låger-gaaaaahhhhhh" ja ni fattar.. arg här) går inte ihop.
Framsidan blev bra, iallafall något.. ;)
Framsidan blev bra, iallafall något.. ;)
Hypokondriker typ..
Hej hopp. Har haft världens huvudvärk de senaste dagarna och har läst mig till att det kanske kan vara migrän det rör sig om. Allt stämmer in - dunkande huvudvärk, ensidig, runt ögonen och ibland halvsidig, har blivit så extremt ljus och ljudkänslig, rör jag huvudet så känns det som jag ska dö. Trodde först att migrän var något man bara fick någon timme, men jag läste att det kan komma och gå i upp till 3 dygn. Jag kan verkligen förstå om det skulle vara migrän pågrundav stress eftersom att jag har stressat så sjukt mycket den senaste tiden och när huvudvärken kom - ja, då börjar jag tänka på hjärntumör som är min värsta farhåga.
Jag avundas er som inte oroar ihjäl er för saker. Det är allt jag tycks kunna göra och ännu mer nu sen vi fick barn. Jag är rädd för att allt ska tas ifrån mig, att jag eller någon jag älskar ska bli sjuk och försvinna ur mitt liv. Förstår att det ofta är en mammas värsta mardröm men det tar över mitt liv. Jag måste kunna leva här och nu och lämna morgondagen åt sitt öde, men jag personligen förstår inte hur folk lyckas leva "en dag i taget", jag vill veta allt som komma skall och det känns som att jag inte kommer kunna acceptera att jag inte kan påverka det framtida. Vet inte varför jag helt plötsligt har blivit jätterädd för sjukdomar, jag har väll alltid nojat men nu kan man ju inte ens vara förkyld utan att jag är på gränsen till att börja gråta av oro.
Jätteroligt inlägg och allt, va? Ibland behöver man vädra av sig. Ska försöka ta till mig av det som mina föräldrar och Christian säger. Det finns ingen anledning att känna efter, hitta något som känns fel och sedan tro att jag är dödsdömd. Åren springer förbi och en dag kanske jag inser att jag glömde bort att leva.
Inte allt för bra..
Nu är vi hemma från stugan och degar i soffan efter att ha lagt Ian riktigt sent ikväll eftersom att vi nyss kom hem. Hoppas att Ian sover lite lägre imorgon så att man känner sig någorlunda utvilad. Vet inte riktigt vad det har varit idag men jag har haft massa "glitter" framför ögonen, allt har varit lite suddigt stundvis och så har jag känt mig snurrig till och från. Jag hatar det eftersom att jag är så nojig över allt när det gäller eventuella sjukdomar, så just nu vill jag bara dra något gammalt över mig och vakna när allt är bra igen. Usch och fy. Ska testa att sätta på mig mina glasögon imorgon. Jag har ju trots allt ganska mastiga brytningsfel och borde bära glasögon på heltid, kanske det som spökar..
Foton till scrapping
Som några kanske vet så är jag galen i att framkalla foton och scrapbook:a. Har blivit dåligt med det sen vi fick Ian eftersom att scrapbooking tar lång tid och är dyrt om man är/vill vara nogrann. Eftersom att Chrille väldigt gärna vill ha Diablo 3 så kanske vi kompromissar när ekonomin tillåter så att vi båda två får en liten stund varje/varannan kväll efter att Ian har somnat då vi kan tillåta oss själva att pyssla med våra intressen för att sedan krypa ihop i soffan och mysa till film/serie som vi gör varje kväll!
Fuji hade ju nyligen 100 gratis foton och därefter 0,65:- för varje färgfoto. Vi öste på med 149 foton och 4 förstorningar. Det blev riktigt billigt (endast 139:- allt som allt)! Nu är jag en nöjd tjej som drömmer mig bort i scrapbookings-världen.
Janinas blogginlägg
Jag följer bara två mamma-bloggar och idag kikade jag in hos Janina (som är en av de mammabloggar jag följer) och läste ett inlägg hon skrivit härromdagen. När jag läste det så kändes det precis som att det lika gärna kunde ha varit jag som skrivit stora delar av det inlägget och det är också mitt svar på vad som är jobbigast med att vara ung (jag räknar inte mig själv som "ung", men andra gör uppenbarligen det) mamma. Just det att folk runtomkring verkar tro att man inte kan vara en lika bra förälder som en 26+ mamma, folk stirrar av fel anledningar - folk antar att man inte har något jobb, att man lever på soc även om man inte gör det (och även om man skulle leva på soc - vad är det som är fel på det? Man lär väll jobba såpass mycket i sitt liv att man har "betalat tillbaka" det man har kostat Sverige - ta tag i de riktiga problemen som kostar kommunerna pengar istället för familjer som försöker överleva och ta hand om varandra genom att ha någonstans att bo och få mat på bordet), att ens barn lever i ruckel, inte får tillräckligt med stimulans och livskvalité.. Ja, det är bara några av alla fördomar. Varför kan inte de där nyfikna (ursäkta ordvalet men.....) kärringarna fråga det dom undrar istället och sedan vara lite trevligare? Det är inget skämt när man som "ung" mamma säger att endel på stan tittar på en med en blick som säger: "Fy så synd jag tycker om ditt barn!" Men för vilken anledning? För att man är "ung"? För att ungen har lite skit på tröjan?
Frågeställningen var: "Vad är det jobbigaste med att vara ung mamma?"
Länk till Janinas blogg och just detta inlägg
Frågeställningen var: "Vad är det jobbigaste med att vara ung mamma?"
Länk till Janinas blogg och just detta inlägg
Rosmarin och tomat planta
Igår var brorsan och hans familj här och åt lite mat. Ians lilla kusin har blivit mycket större sen sist jag såg honom och han var riktigt skeptisk först. Underläppen darrade ordentligt när jag pratade med honom! Fick hur som helst lite plantor av Johanna. Rosmarin och tomat. Det tackar vi för, ska försöka få dom nersatta i jord idag.
Har tråkigt, Ian sover middag. Svarar på färdiga frågor!
ALLMÄNT
Vad är klockan: 14.01
Namn: Sofia
Ålder: Fyller 21 i Juli
Vart bor du: Karlstad
Bor tillsammans med: Christian och Ian samt hund
Husdjur: Hugo, the dog.
Färg på ditt hus: Rött tegel
När är du född: 26 Juli -91
Pussat någon idag: Fick en snabb-puss av Chrille innan han drog till jobbet men har även pussat på Ian.
Kramat någon idag: Ian och jag hade en kramstund för ett tag sedan.
Vad har du ätit idag: Tillagade wok åt mig och Ian. Det blev mums!
Klädsel just nu: Träningsbyxor och linne.
Dagens sötnos: Ian, alla dagar i veckan ♥
Dagens roligaste: Att Ian vinkade tillbaks när jag vinkade till honom.
Vem pratade du i telefon med senast: Christian igårkväll.
Vem fick du senast sms ifrån och vad stod de: Från Christian: "Vad gör ni älsk? <3"
FAVORIT
Film: Inception är ju riktigt bra! Annars får det bli Twilight:arna.
Låt: (Just nu) Kings of Leon - The End.
Mat: Tacos eller grillat!
Dryck: Pepsi
Färg: Svart, vitt, rött och lila
Stad: Chania
Land: Kreta
Ämne i skolan: Bild
År: 2011
SENASTE
Personen du tänkte på: Ian.
Personen du kysste: Chrille.
Gången du spydde: 1,5 vecka sedan.
Pizzan du åt: Minns inte riktigt, men några veckor sedan.
Gången du var i Göteborg: När jag var på Liseberg med Christian (förra hösten)
Gången du var i Stockholm: När vi var på 3D ultraljud.
Gången du var full: Salongsberusad på Hammerfall, stenfull... för 2 år sedan.
ANTINGEN ELLER
Svart eller vitt: Svart.
Hund eller katt: Hund.
Ute och festa eller hemma och mysa: Hemma och mysa.
Tv-spel eller Dataspel: Dataspel.
Singel eller upptagen: Upptagen.
Big Brother eller Paradise hotel: Måste jag välja så väljer jag definitivt Big Brother!
Choklad eller lakrits: Omöjligt val!
Göteborg eller Stockholm: Götlaborg!
Höger eller vänsterhänt: Höger.
Coca Cola eller Fanta: Coca Cola.
Pizza eller kebab: Kebab (läs: kebabsallad).
Randigt eller Prickigt: Prickigt.
Älska eller älskas: Omöjligt val!
Leva eller dö: Leva!
ANTAL
Personer du älskar: Min familj och vänner, vågar inte räkna ifall jag glömmer någon.
Personer du hatar: 2-3 stycken.
Personer du saknar just nu: 2 stycken.
VEM
Ska du träffa imorgon: Christian, Ian och säkerligen någon annan också.
Sjöng du senast för: Ian.
Hade du senaste en msn konversation med: Minns ej, finns icke så mycket tid för msn.
Spelade du tv-spel med senast: Chrille och Alex.
Vill du ta med på en romantisk resa just nu: Skulle vara nice att åka iväg någonstans med min lilla familj.
Vill du kasta en sten i huvudet på: En viss person som verkar ha lite svårt att inta information, en sten kanske skulle göra gott där!
Förtjänar att dö: Ingen jag känner!
VAD /VEM
Gör dig glad: Komplimanger, skratt, god mat, romantik, bra filmer, musik, min son och fästman m.m.
Gör dig ledsen/arg/besviken: Svek, oförstående människor, skrik - säkerligen mycket annat också.
Vad vill du helst göra nu: Ta mig en powernap, det var fler frågor än vad jag mindes att det skulle vara.
Önskar du att du slapp göra: Städa - har städat hela dagen men har ändå allt kvar känns det som.
Vill du ha nu: Något piller som tar bort mitt ryggont!
Önskar du dig i födelsedagspresent: Bidrag till ett nytt objektiv alternativt presentkort på IKEA.
Längtar du till: När vi (jag, Ian o Chrille) ska åka utomlands tillsammans i framtiden.
Tycker du om dina betyg: De duger.
Ångrar du i ditt liv: Massa saker.
Det bästa som har hänt dig: Att jag träffade Christian och att vi fick en vacker, underbar son tillsammans ♥
Hur mycket är klockan: 14.34
Husdjur: Hugo, the dog.
Färg på ditt hus: Rött tegel
När är du född: 26 Juli -91
Pussat någon idag: Fick en snabb-puss av Chrille innan han drog till jobbet men har även pussat på Ian.
Kramat någon idag: Ian och jag hade en kramstund för ett tag sedan.
Vad har du ätit idag: Tillagade wok åt mig och Ian. Det blev mums!
Klädsel just nu: Träningsbyxor och linne.
Dagens sötnos: Ian, alla dagar i veckan ♥
Dagens roligaste: Att Ian vinkade tillbaks när jag vinkade till honom.
Vem pratade du i telefon med senast: Christian igårkväll.
Vem fick du senast sms ifrån och vad stod de: Från Christian: "Vad gör ni älsk? <3"
FAVORIT
Film: Inception är ju riktigt bra! Annars får det bli Twilight:arna.
Låt: (Just nu) Kings of Leon - The End.
Mat: Tacos eller grillat!
Dryck: Pepsi
Färg: Svart, vitt, rött och lila
Stad: Chania
Land: Kreta
Ämne i skolan: Bild
År: 2011
SENASTE
Personen du tänkte på: Ian.
Personen du kysste: Chrille.
Gången du spydde: 1,5 vecka sedan.
Pizzan du åt: Minns inte riktigt, men några veckor sedan.
Gången du var i Göteborg: När jag var på Liseberg med Christian (förra hösten)
Gången du var i Stockholm: När vi var på 3D ultraljud.
Gången du var full: Salongsberusad på Hammerfall, stenfull... för 2 år sedan.
ANTINGEN ELLER
Svart eller vitt: Svart.
Hund eller katt: Hund.
Ute och festa eller hemma och mysa: Hemma och mysa.
Tv-spel eller Dataspel: Dataspel.
Singel eller upptagen: Upptagen.
Big Brother eller Paradise hotel: Måste jag välja så väljer jag definitivt Big Brother!
Choklad eller lakrits: Omöjligt val!
Göteborg eller Stockholm: Götlaborg!
Höger eller vänsterhänt: Höger.
Coca Cola eller Fanta: Coca Cola.
Pizza eller kebab: Kebab (läs: kebabsallad).
Randigt eller Prickigt: Prickigt.
Älska eller älskas: Omöjligt val!
Leva eller dö: Leva!
ANTAL
Personer du älskar: Min familj och vänner, vågar inte räkna ifall jag glömmer någon.
Personer du hatar: 2-3 stycken.
Personer du saknar just nu: 2 stycken.
VEM
Ska du träffa imorgon: Christian, Ian och säkerligen någon annan också.
Sjöng du senast för: Ian.
Hade du senaste en msn konversation med: Minns ej, finns icke så mycket tid för msn.
Spelade du tv-spel med senast: Chrille och Alex.
Vill du ta med på en romantisk resa just nu: Skulle vara nice att åka iväg någonstans med min lilla familj.
Vill du kasta en sten i huvudet på: En viss person som verkar ha lite svårt att inta information, en sten kanske skulle göra gott där!
Förtjänar att dö: Ingen jag känner!
VAD /VEM
Gör dig glad: Komplimanger, skratt, god mat, romantik, bra filmer, musik, min son och fästman m.m.
Gör dig ledsen/arg/besviken: Svek, oförstående människor, skrik - säkerligen mycket annat också.
Vad vill du helst göra nu: Ta mig en powernap, det var fler frågor än vad jag mindes att det skulle vara.
Önskar du att du slapp göra: Städa - har städat hela dagen men har ändå allt kvar känns det som.
Vill du ha nu: Något piller som tar bort mitt ryggont!
Önskar du dig i födelsedagspresent: Bidrag till ett nytt objektiv alternativt presentkort på IKEA.
Längtar du till: När vi (jag, Ian o Chrille) ska åka utomlands tillsammans i framtiden.
Tycker du om dina betyg: De duger.
Ångrar du i ditt liv: Massa saker.
Det bästa som har hänt dig: Att jag träffade Christian och att vi fick en vacker, underbar son tillsammans ♥
Hur mycket är klockan: 14.34
Blomma
Har nu packat klart inför kvällen, natten och morgonen - eftersom att vi ska åka till Christians föräldrars stuga och sova kvar där. Det blev en full väska trots att vi ska sova där en natt, men det är mycket man behöver ha med sig till en liten busig kille.
Här är blomman jag fick av min stora älskling igår. Ibland överraskar han mig bra mycket!
Favorit musik
När jag inte lyssnar på Kings of Leon, Kings of Convenience eller Tracy Chapman lyssnar jag ofta på Lionel Richie. Hittade nyligen gammal CD jag hade som tonåring med Commodores (ett band Lionel var med i) och jag fick tillbaks min gamla kärlek för bandet. Har nämligen växt upp med mycket Lionel Richie eftersom att mina föräldrar älskar honom och många av hans låtar och Commodes låtar fick mig att klara av många tuffa stunder som ung. Känner verkligen att jag är skyldig dessa låtar en hyllning. Här är två ruskigt bra låtar de har gjort (ena är låten till texten som är på bilden med Ian i inlägget nedan):
Älskar den på alla sätt och vis
Här är den med texten på bilden nedan (texten är inte precis lika eftersom att det finns två versioner av låten) men den är helt och hållet underbar. Älskar den så fruktansvärt mycket och jag kan verkligen relatera till den:
Väldigt härlig och skön låt!
