Nu är Ian lämnad på dagis för första gången på hur länge som helst. Det känns lite sisådär får jag lov att säga och han var inte alltför glad när han insåg vart vi var påväg. Direkt när vi kom in och jag började prata med en av förskolelärarna så stod han vid dörren till kapprummet med ena fingern i munnen och såg allmänt besvärad ut.

Det blev hysteriskt när jag gick men jag hoppas och tror att det lugnade ner sig efter att jag hade gått.

När jag inte jobbar och Ian är på dagis får man ju en stund för sig själv och denna lilla stunden är faktiskt rätt skön. Man hinner städa i sin egen takt, träna, dola och nu har jag även fullt upp med att packa eftersom att vi ganska snart flyttar. Allt detta tvingas man ju göra trots att Ian är hemma och jag märker att han inte tycker att det är speciellt kul när man inte dedikerar varenda vakna sekund åt att ge honom uppmärksamhet, men så är det ju i vardagslivet. Vi har iallafall haft en väldigt skön ledighet tillsammans och gjort mycket skoj. Mer blir det också i och med jullovet. Ska försöka klämma in ett badhusbesök snart.

 

Nu ska jag återgå till mitt innan lillen ska hämtas runt 14 tiden. Lite mer packning, städ, upphängning av blöta kläder och matlagning står på agendan! Ska även ta mig tid att ringa till kommunen dit vi flyttar och fråga vart ian har hamnat (förskola) och även fråga när inskolningen är. Det lär de ju veta vid detta laget.