Jag har märkt att man inte får så värst mycket gjort nu när föräldraledigheten har tagit slut och man har börjat jobba. När man kommer hem efter en "7-16 arbetsdag" skulle man med lätthet kunna dimpa ner i soffan i iallafall en timme och bara koppla av - men så fungerar det inte. Det är plock, don och matlagning.. Inte så långt efter det är det även läggning av barn. 

 

Vi har haft en tuff tid den senaste tiden. Mycket sorg och sjukdom inom familjen.
Ian åkte vi till vårdcentralen med i torsdags eftersom att han hade hög feber och var rosslig. De upptäckte då att han hade streptococker samt en ögoninfektion. Han fick Kåvepenin och vi trodde att allt skulle bli bra.
På söndagen åkte vi till akuten med honom eftersom att han bara sov hela helgen och hade skyhög feber som på söndagen knappt gick ner något med alvedon. Vi skickades hem med ord som "han är nog bättre imorgon.. ni ska få se". I själva verket blev han inte bättre, snarare sämre. På tisdagen åkte vi in ännu en gång. Han fick dubbel dos med smärtstillande av barnläkaren och efter massa provtagning kom vi till röntgen. Ian var så duktig hela tiden. Han stretade ju för att slippa, men mellan stunderna försökte han verkligen att hålla modet uppe och försökte vara glad.

 

Röntgen visade ju att han hade lunginflammation på höger sida men att han inte kan behandlas med antibiotika eftersom att han antagligen har fått inflammationen av ett virus. Jag visste inte (och vet inte än idag) om det är bra eller dåligt att han har virusbetingat istället för bakteriell, alla säger ju så olika, men jag hoppas av hela mitt hjärta att jag finner något sätt att lugna ner mig på, för jag är så orolig.

Vi blev iallafall inlagda 2 nätter på barnavdelningen där de fortsatte att ta prover. Han fick dropp och vi fick stundvis ge honom syrgas då han inte syresatte sig tillräckligt för att anses vara normalt. Jag kunde givetvis inte hålla mina tårar tillbaka.

Han låg bara och sov hela första dagen, från tidiga morgonen, till sena kvällen.

 

Nu idag har Ian varit iväg till VC igen och de lyssnade på lungorna och tog ett CRP som var bättre än sist. Däremot har han dragit på sig en öroninflammation - lägligt nog. Nu hoppas vi på bättre tider!