__

Idag är jag helt stendöd pågrund av natten som varit. Förstår inte hur stackars Chrille orkar hålla sig vaken på jobbet för natten har varit hemsk sömnmässigt. Ian har sen några dagar tillbaks inte velat ta sin napp nattetid, vilket resulterar sig i att han sover oroligt och vaknar stup i kvarten. Antagligen för att tänder är pågång.. Han har 3 stycken som är påväg upp och han är väll känslig i munnen just nu.

 

Igår kväll, redan vid 10 tiden började han gråta och skrika, ända fram till 00.00 då vi la oss. Efter att ha vaknat 2-3 gånger under en halvtimmes tid gick jag upp för att titta om han hade feber, men det hade han inte. Så vi la oss igen. Och visst började han skrika snart igen. Inte nog med detta - då vaknar något av barnen (kanske 10 år) som bor ovanför oss och han var vansinnig och började skrika och härma efter Ian. Sedan stampade han i golvet och gick runt och skrek i en kvart. Trevligt va? Nejmen, för det första så kan man ju inte ro för att ens barn är ledset, och Ian kan ju inte ro för att han inte kunde sova och att han grät - förstår dock att det måste vara jobbigt att höra någon annans barn på natten, men då gör det ändå inte Ian något gott att lyssna på stampningar och skrik. Då vaknar han ju och blir ledsen av det också. Nu är vi trötta iallafall!

 

(Ian igår när vi var på Parkleken)

Trots att han ser ganska oberörd ut på bilderna hade vi faktiskt väldigt kul. Han skrattade så han tjöt när jag sprang och körde honom på den där cykeln. Han pekade och dirigerade över vart jag skulle åka. Givetvis i de djupaste vattenpölarna! Min goooooooooding.